skriver lite om ..

tankar som snurrar i största allmänhet,
och om din och min bakrund, och om din
och min relation. och allting som vi
haft och allting som vi gått igenom.
det var hårt och det var svårt, och
det var mkt bråk, men det hela slutade
med att vi faktiskt sa förlåt. för allting vi
gjort och för allting vi sagt. och aldrig någonsin
vill jag leva utan dig,
pappa, sista tiden har varit hård, en känslomessig
resa som har slutat mest i gråt. och för min del
så finns det fortförande hat som ligger kvar.
hat mot mannen som just då inte upplevde mina krav.
men efter regn så kommer solsken,
och dagarna dom rullar på och jag förstår,
hur du vill leva ditt liv, så jag stöttar dig ändå.
det är ditt liv och det är dina egna val, så jag
stöttar dig som en dotter faktiskt ska. <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0