livet passerar, jag bryr mig fan inte mer / Johanna

Jag fattar ingenting.

Att du bara kan sjunka så lågt. Det kommer göra så sjukt ont att ser er tillsammans. Att vara med er båda samtidigt. Allt blev bara fel nu när jag fick reda på det. Skulle vilja backa tillbaka tiden. För helt ärligt, jag klarar mig utan att veta om det. Fan!

Livet är helt på fel banor, önskar att jag bara kunde hamna rätt. För någon gång vet jag att jag kommer välja rätt väg, kommer hamna på rätt banor. Men det måste fan ske snart ! För jag står inte ut. Det tär i min själ, i min personlighet, i hela mig. Jag vill bort härifrån och vara någon annanstans ett tag. Det skulle vara så jävla skönt! Att bara få andas och leva, för det är något jag saknar så grovt mycket. Saknar att kunna leva utan att tänka på allt skit. Att bara få vara jag ifred. Att kunna bara finnas och vara.

Jag vill hitta rätt. Men det kommer aldrig gå, nt själv. Behöver någon som stöttar mig och backar ryggen. Visst har Olivia, men det är så jobbigt när du inte är här. Du bor i fucking Örebro och jag i Götene. Det är skit jobbigt. Men vi får stötta varandra på sms och telefon. Har inget annat val.

Känns jobbigt att veta att resten av livet kommer vara en kamp. För jag kommer inte orka kämpa hela vägen. Visst, det kommer fungera till en början. Men inte i fortsättningen.. För jag orkar nt kämpa hela jävla tiden. Önskar att jag kunde leva normalt. Seriöst nu.